like a blizzard
Matchen var väl mer än en besvikelse, Superettan igen då. Dags att inhandla ett par stövlar också. Fick stå ut med kylan i mina trogna converse tills jag vek mig av smärtan och fick höra av Julia hur "lite viking" jag är. AJA jag har tårna i behåll tack och lov. Känner inte för skola igen, blir att kämpa på och försöka hålla humöret uppe så inte skoldagarna blir pest och pina.
När vet man vart gränsen går? Dags att sluta skapa sina fiender innan de blir fler än dina vänner. Hur mycket idioti kan en människa bestå av egentligen...
Kommentarer
Trackback
