Guess what, im not a robot



Det var sista chansen att känna igen
men du bröt mig och nu kan jag inte känna något.
Allting river upp mig och försöker hålla fast men det gör för ont,
försökte förlåta men det är inte tillräckligt för att göra det hela okej.
Du kan fortsätta att spela på våra trasiga strängar
men utan att känna något som ditt hjärta vill känna
och jag kan inte berätta något som inte är verkligt.
Hur ont sanningen än gör så är lögnerna värre.
Jag kan inte ge mer när jag inte längre har något att ge.
Vad vi gör är att förvandlas till stoft utan att hinna bygga upp innan det är nedrivet.
Vad ska man göra när det inte finns något att säga,
som att jaga sista tåget fast det redan är försent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0