lovisahc

Sitter just nu, lyssnar på Avicii och längtar som en galning till Globen tredje mars. Jag vet att det kommer bli helt fantastiskt. Får gåshud av att tänka på det. Det är sjukt hur fort housemusik har spridit sig senaste tiden. När jag fastnade i det så var inte inte alls många som jag kände som lyssnade, jag fick med mig Julla som fastnade lika mycket hon med. Vi satt och veva med armarna och hade på högsta volymen. Vi spolade tillbaka om och om igen när SHMs film Take one kom. Jag började smått överge rnb och hiphop, håkan hellström och allt jag lyssnade på innan. Nu när jag vet att jag har en bussresa framför mig så måste jag lyssna på house, jag har flera gånger pluggat in min houselista i öronen och somnat till den när tinnitusen har varit som värst. Är jag otaggad på fest så lyssnar jag bara på lite house så blir jag genast helt galet pepp! När jag springer på löpbandet så känns det som om jag orkar lite mer om jag lyssnar på house och jag blir liksom mer självsäker av att lyssna på en houselåt. Jag kan inte sitta still och jag blir alltid glad när jag hör musiken. Jag valde till och med att tatuera in en låttitel på foten för att jag älskar house så mycket. På ett sätt tycker jag det är jättekul att det expanderat så fort, på så sätt så finns så mycket mer att ta del av, evenemang, konserter, på krogen och bland vänner. Men samtidigt så känns det som att om någon frågar om ens musiksmak och man svarar housemusik så blir det genast lite opersonligt bara för att alla nu förtiden lyssnar på det. Börjar bli sjukt mainstream men jag skulle ändå aldrig överge det för de.